Konståkning - att misslyckas

Det har med att misslyckas är något jag tänkt mycket på den senaste tiden.


När jag misslyckas på en tävling är hela min värld förstörd, det går inte ens att förklara hur besviken jag blir på mig själv. Jag sätter mig i ett hörn i omklädningsrummet och surar, bölar och skäms. Ni hör ju själva hur töntligt det låter, men det är sant.  Allt ska vara Perfekt när man åkt, och så är det med den saken.


Men nu på senaste tiden har jag börjat fundera på saken. Jag vet att vad jag än skriver här nu kommer jag fortfarande vara lika dan som förra året om jag misslyckas i år, men man kan alltid försöka.


Nu när jag varit på läger och tränat med dom duktigare åkarna, har jag sett att även dom misslyckas, eftersom ingen är perfekt.  Så om du faller eller misslyckas helt ska du inte ge upp utan fortsätta och visa vad du går för. Det är motgångarna som ger din framgången, och det är något jag lärt mig.


Alla kan misslyckas till och med världsstjärnorna. Det finns ingen konståkare på hela jorden som aldrig misslyckats eller haft motgångar, det hör till. Jag har haft mina motgångar men jag slutar inte kämpa för det, för jag vet vad jag vill och vad jag kan. Jag vill vara en av stjärnorna på toppen och inte en av dom i botten.  


Så vad som en händer sluta aldrig kämpa, och ge inte upp. Det är bara du som kan ta dig dit du vill. Så om du får förhinder försök komma över det inte under, för det hjälper dig i längden.

 



Som sagt även världsstjärnorna misslyckas!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0